Internt upparbetade immateriella tillgångar
51. Ibland är det svårt att bedöma om en internt upparbetad immateriell tillgång uppfyller kraven för erkännande på grund av problem i:
(A) identifiera om och när det finns en identifierbar tillgång som kommer att generera förväntade framtida ekonomiska fördelar, och
(B) fastställa tillgångens anskaffningsvärde tillförlitligt sätt. I vissa fall kan kostnaden för att generera en immateriell tillgång internt inte särskiljas från kostnaderna för att upprätthålla eller öka företagets internt är genererad goodwill eller att köra dag till dag verksamheten.
Därför, förutom att uppfylla de allmänna kraven för erkännande och inledande värdering av en immateriell tillgång tillämpar ett företag krav och vägledning i punkterna 52-67 för alla internt upparbetade immateriella tillgångar.
52. För att bedöma om en internt upparbetad immateriell tillgång uppfyller kriterierna för erkännande, klassificerar en enhet generering av tillgången till:
(A) en forskningsfas, och
(B) en utvecklingsfas.
Även om begreppen "forskning" och "utveckling" är definierade har begreppen "forskningsfas" och "utvecklingsfas" en vidare betydelse för tillämpningen av denna standard.
53. Om ett företag inte kan särskilja forskningsfasen från utvecklingsfasen i ett internt projekt för att skapa en immateriell tillgång, behandlar enheten utgifterna för projektet som om det har uppkommit i forskningsfasen bara.
Forskningsstadiet
54. Ingen immateriell tillgång som härrör från forskning (eller från forskningsfasen av ett internt projekt) skall erkännas. Utgifter för forskning (eller för forskningsfasen av ett internt projekt) skall redovisas som kostnad då de uppkommer.
55. I forskningsfasen av ett internt projekt, kan ett företag inte visa att en immateriell tillgång existerar som kommer Generat
e sannolika framtida ekonomiska fördelar. Därför är dessa utgifter redovisas som kostnad då de uppkommer.
56. Exempel på forskning är:
(A) verksamhet som syftar till att erhålla ny kunskap;
(B) sökandet efter, utvärdering och slutligt urval av tillämpningar av forskningsresultat eller annan kunskap,
(C) sökandet efter alternativ för material, utrustning, produkter, processer, system eller tjänster, och
(D) formuleringen, design, utvärdering och slutligt urval av möjliga alternativ för nya eller förbättrade material, enheter, produkter, processer, system eller tjänster.
Utvecklingsfas
57. En immateriell tillgång som härrör från utveckling (eller i utvecklingsfasen av ett internt projekt) skall erkännas om och endast om, kan ett företag visa alla följande:
(A) det är tekniskt möjligt att färdigställa den immateriella tillgången så att den blir tillgänglig för användning eller försäljning.
(B) sin avsikt att färdigställa den immateriella tillgången och använda eller sälja den.
(C) dess förmåga att använda eller sälja den immateriella tillgången.
(D) hur den immateriella tillgången kommer att generera troliga framtida ekonomiska fördelar. Bland annat kan företaget påvisa att det finns en marknad för produktionen av den immateriella tillgången eller den immateriella tillgången i sig eller om den ska användas internt, nyttan av den immateriella tillgången.
(E) att det finns adekvata tekniska, ekonomiska och andra resurser för att fullfölja utvecklingen och för att använda eller sälja den immateriella tillgången.
(F) dess förmåga att mäta tillförlitligt utgifterna hänförliga till den immateriella tillgången under dess utveckling.
58. I utvecklingsfasen av ett internt projekt, kan en enhet, i vissa fall identifiera en immateriell tillgång och påvisa att tillgången kommer att generera troliga framtida ekonomiska fördelar. Detta beror på utvecklingsfasen av ett projekt är mera avancerad än forskningsfas.
59. Exempel på utvecklingsverksamhet är:
(A) utformning, konstruktion och provning av pre-produktion eller före användning prototyper och modeller;
(B) konstruktion av verktyg, jiggar, gjutformar och stansar med ny teknik;
(C) utformning, konstruktion och drift av en pilotanläggning som inte är av en skala ekonomiskt möjligt för kommersiell produktion, och
(D) utformning, konstruktion och provning av ett valt alternativ för nya eller förbättrade material, enheter, produkter, processer, system eller tjänster.
60. För att visa hur en immateriell tillgång kommer att generera troliga framtida ekonomiska fördelar, bedömer en enhet som de framtida ekonomiska fördelarna kommer att erhållas från tillgången med principerna i IAS 36, Nedskrivningar. Om tillgången kommer att generera ekonomiska fördelar endast i kombination med andra tillgångar tillämpar företaget begreppet kassagenererande enheter i IAS 36.
61. Tillgången till resurser för att slutföra, använda och få nytta av en immateriell tillgång kan påvisas genom exempelvis en affärsplan som visar de tekniska, ekonomiska och andra nödvändiga resurser och företagets förmåga att säkra dessa resurser. I vissa fall visar en enhet tillgång till extern finansiering genom att erhålla en långivarens tecken på sin vilja att finansiera planen.
62. Ett företags kostar kan ofta mäta tillförlitligt kostnaden för att generera en immateriell tillgång internt, exempelvis lön och andra utgifter för att säkra upphovsrätten eller licenser eller utveckla mjukvara.

Immateriella tillgångar - Web Site Kostnader - SIC-32

63. Internt upparbetade varumärken, mastheads, titlar publicering, kundregister och objekt liknande ämne skall inte redovisas som immateriella tillgångar.
64. Utgifter för internt genererade varumärken, mastheads, titlar publicering, kundregister och artiklar Liknande i ämnet inte kan särskiljas från kostnaderna för att utveckla verksamheten som helhet. Därför är sådana poster som inte redovisas som immateriella tillgångar.
Kostnaden för en internt upparbetad immateriell tillgång
65. Anskaffningsvärdet för en internt upparbetad immateriell tillgång i syfte att punkt 24 är summan av utgifter från den dag då den immateriella tillgången först uppfyller kriterierna i punkterna 21, 22 och 57. Punkt 71 förbjuder återanställning av utgifter som tidigare redovisats som en kostnad.
66. Anskaffningsvärdet för en internt upparbetad immateriell tillgång utgörs av samtliga direkt hänförbara kostnader som krävs för att skapa, producera och färdigställa tillgången ska kunna fungera på det sätt som är avsedd av ledningen. Exempel på direkt hänförbara kostnader är:
(A) kostnader för material och tjänster som används eller förbrukas i att skapa den immateriella tillgången;
(B) Kostnader för ersättningar till anställda (enligt definition i IAS 19, Ersättningar till anställda) som härrör från produktion av den immateriella tillgången;
(C) avgifter för att registrera en juridisk rättighet, och
(D) avskrivningar på patent och licenser som används för att generera den immateriella tillgången.
IAS 23, Lånekostnader, anger kriterier för erkännande av intresse som en del av kostnaden för en internt upparbetad immateriell tillgång.

67. Följande är inte komponenter av kostnaden för en internt upparbetad immateriell tillgång:
(A) försäljning, administration och andra allmänna omkostnader utgifter, om inte dessa utgifter direkt kan hänföras till att färdigställa tillgången för användning;
(B) identifierade ineffektiviteter och initiala rörelseförluster som uppkommit innan tillgången uppnår planerad prestanda, och
(C) Utgifter för utbildning av personal för att använda tillgången.

Exemplet i punkt 65
En enhet utvecklar en ny tillverkningsprocess. Under 20X5 var utgifterna CU1, 0001, varav CU900 uppstod före den 1 december 20X5 och 100 VE uppstod mellan den 1 december 20X5 och 31 december 20X5. Den enhet som kan visa att den 1 december 20X5 mötte produktionsprocessen kriterierna för redovisning som en immateriell tillgång. Återvinningsvärdet av den kunskap som ingår i processen (inklusive framtida utbetalningar för att slutföra processen innan den är tillgänglig för användning) uppskattas till CU500.
I slutet av 20X5, är produktionsprocessen redovisas som en immateriell tillgång till en kostnad av 100 VE (utgifter sedan den dag då kriterierna för erkännande var uppfyllda, dvs den 1 december 20X5). Den CU900 utgifter före den 1 december 20X5 redovisas som en kostnad, eftersom kriterierna inte uppfylls till den 1 december 20X5. Dessa utgifter utgör inte en del av kostnaden av produktionsprocessen som redovisas i balansräkningen.
Under 20X6 är utgifter Cu2, 000. Vid slutet av 20X6 är återvinningsvärdet för den kunskap som ingår i processen (inklusive framtida utbetalningar för att slutföra processen innan den är tillgänglig för användning) beräknas vara CU1, 900.
Vid slutet av 20X6, är kostnaden i produktionsprocessen Cu2, 100 (100 VE utgifter redovisas vid slutet av 20X5 plus Cu2, 000 utgifter redovisas i 20X6). Den enhet som känner igen en nedskrivning om CU200 att justera det redovisade värdet för processen innan nedskrivningen (Cu2, 100) till återvinningsvärdet (CU1, 900). Denna nedskrivning kommer att återföras i en efterföljande period om kraven för återföring av en nedskrivning i IAS 36 är uppfyllda.

Underlag för Slutsatser: internt upparbetade immateriella tillgångar - IAS 38, BCZ29-BCZ46

Du vet Bertold detta är vad jag berättade i Tyskland förra veckan att "en US GAAP expert" från USA (i så mycket intern programvara och kostnader webbplats kan aktiveras enligt US GAAP) att det inte var en fråga om huruvida vi kan säga: ja vi kapitalisera programvara men en fråga om att ha en väl fungerande plan för i början av projektet för att fastställa vad som är capitalizable säga till mig en av mjukvara kostar 18 månader efter ett större IT-projekt har startat är en tvivelaktig kapitalisering om de är inte en del av arbetsplanen i första hand (eller eventuellt av paket som du nämner, förutsatt att dessa förpackningar var väl definierade i början av projektet)
Bertold Jag tror inte att jag lyckats få honom att förstå min synvinkel